Vi trotsade snöstormen i förmiddags och åkte mot Liams dop, alla utom Niklas som fått någon släng av magrubbning. Fram kom vi iallafall trots snökaos. Dopet var jättefint och Liam var superduktig! Mellemannen var aningen gnällig till&från i kyrkan och efteråt i försammlingshemmet. Men efter hela kalaset, när vi gick hem till Jennifer&Andreas, så brast det för min lille plutt. Gnäll gnäll gnäll.. Han tvärslocknade i bilen på väg in till stan igen och sov hela bussresan hem, men när vi landat här hemma var det samma sak - gnäll gnäll gnäll gnäll gnäll. Tycker så synd om lillprinsen, snorig hostig och tät i luftrören. Klart livet inte är allt för kul då. Dock är det inte det lättaste att hålla god min som frustrerad mamma.. Jag är väldigt tacksam att jag har min underbara Niklas, han tog nattningen ikväll så jag fick avlastning.

Nu ligger vi som två potatissäckar framför melodifestivalen, det blir ju bara sämre och sämre för varje år?. Planerna för imorgon är 1årskalas för Milio, så jag hoppas verkligen att Melwin mår bättre!

Nu ska jag gosa med min karl!